Bo Bergman Dikter
🕯️
📜
🌫️
🌙
🖋️
🕊️
⏳
💭
Bo Bergman-dikter är en hyllning till en av Sveriges mest symboliska och tankeväckande poeter. Här samlas texter som speglar hans värld – fylld av melankoli, existens, skönhet och reflektion.
Med ett språk som rör sig mellan det förflutna och det eviga skapar Bergmans diktning ett stilla rum där varje ord väger tungt. Dessa dikter bär på själens viskningar, ofta i samtal med tystnaden, skuggan och människans inre landskap.
Utforska denna samling som är inspirerad av Bo Bergmans poetiska ton – en blandning av symbolik, ensamhet, kärlek och tidens gång. Perfekt för dig som söker efter djupare mening i språket.
1
Skymningshösten
När skymningshösten drar sitt slöja
och daggdroppars sista glöd falnar,
står jag ensam vid livets rand
och hör tonerna från det förgångna viska.
2
Morgonens Spår
Dagg på blombladens tunna spegel,
en stilla bild av livets flykt.
Så som en tanke försvinner,
så som daggen dunstar i solens hett.
3
Haiku: Höstglöd
Blekande löv faller
ensam eld i brända hjärtan
din skugga bär mig
4
Resonans
En ton från hjärtats djup
vibrerar mellan rader och rum,
och jag vet att varje ord
bär en eko från mitt inre jag.
5
Mittensens Morgon
I den gryningsgrå timmen
hörs en ensam fågels sång,
som ropar ut sin längtan
över världar sköra och skiftande.
Och jag svarar tyst:
Jag finns, jag hör.
6
Ett Allvarsord
Allt jag sa var inte vind,
allt du hörde var exempel,
men någonstans i det mjuka ljudet
fann du ditt eget allvarsord.
7
Skuggspegel
I varje skugga finns en spegel av vår själ,
i varje spegel en skugga av det vi en gång var.
Vi går mellan ljus och mörker
och söker oss själva i ekot däremellan.
8
Längtan Efter Stillhet
När tankarna stormar tyst,
och orden blir till sten,
längtar jag efter stillheten
som bara hjärtat kan befolka.
9
Återklang
Din röst rör vid min inre ton,
och jag hör hur den svarar tillbaka.
I återklangen av ditt namn
växer något som aldrig tystnar.
10
Skälvning
En skälvning i bröstet när du går,
ett ljud bortom ord,
något som stannar kvar
när du inte är med.
11
Oändlighetens Kant
Jag står vid oändlighetens kant,
bland stjärnors kalla glöd.
Där tiden blir tunn,
och varje andetag
är både början och slut.
12
Tystnadens Efterklang
När all sång tystnat och alla röster försvunnit,
då hör jag ännu ett andetag –
tystnadens efterklang.
Den bär oss tillbaka till oss själva.
Kopierat till urklipp!