Dystra Dikter

Dystra Dikter – Mörka, Tankeväckande och Känsloladdade Texter
🌫️
🖤
🕯️
💭
🌧️
😔
📜
🪶

Dystra dikter är en samling mörka, känslosamma och eftertänksamma texter som speglar livets tyngre stunder – sorg, tvivel, förlust och inre kamp.

Här hittar du poesi som inte väjer för smärtan, utan ger röst åt det svåra. Dikter som kan ge tröst, spegla dina egna känslor eller fungera som en kanal för inre bearbetning.

I denna samling finns ord som stannar kvar, skrivna med ärlighet och djup. En plats för stillhet, eftertanke – och kanske en väg vidare.

1

Skuggornas Visdom

I skymningen viskar vinden, namn jag inte längre minns. Fötter går där ingen går, och ljuset slocknar i mitt sinn. En ensam stjärna ser ner på mig, och jag andas djupt i tomhetens hav.
2

Sista Steget

Jag tog ett steg i tystnaden, och världen rörde sig inte mer. Tankarna var som fallna löv, som blåstes bort utan ett spår. Allting är stilla nu, som om tiden själv givit upp.
3

Tystnadens Rum

Ett rum utan färg, ett hjärta utan ljud. Tankarna studsar mot väggar, som aldrig ger svar. Här sitter jag, med ekon av mig själv.
4

Nattens Märke

Natten smyger in som rök, tyst och utan svar. Allt jag var har blåsts bort, ett rop i vindens kvar. Stjärnorna stirrar kallt på mig, de dömer inte, men ser. Och jag går vilse i mig själv, utan kompass, utan mer.
5

Tomma Gator

Regnet faller över staden, som gråa tårar från himlen. Ingen väntar, ingen hör. Bara steg som ekar – och jag som glömts bort.
6

Grå Morgon

Solen går upp men värmer inte. Ljuset blekt, som om det ångrar sig. Jag sitter i samma hörn, och dagen börjar som gårdagen slutade. Ingen frågar, ingen vet – att hjärtat knappt slår längre.
7

Tyst Röst

En röst viskar i mig, men orden saknar språk. Jag lyssnar ändå – för det är det enda som fortfarande talar till mig.
8

Mörkrets Arkiv

Jag bläddrar i mitt inre, där varje blad är svart. Minnet är en labyrint, och känslan ett glömt skratt. Inga dörrar, inga fönster – bara tankar utan slut. Mörkrets arkiv har ingen nyckel, och jag är låst här, till slut.
9

Och Ingen Såg

Jag skrek i tystnad, men ingen såg. Jag gick sönder, bit för bit – bakom ett leende som aldrig betydde något.
10

Väggarna Vet

Väggarna vet vad jag inte sagt, de har hört mina andetag i natten. De har sett mina händer darra, sett tårar jag förnekat i ljuset. De dömer mig inte, de bara väntar. Precis som jag.
11

Kalla Händer

Mina händer är kalla, inte av väder, utan av oro. Varje dag är ett steg över spruckna tankar, och varje kväll – ett fall i mörkrets famn.
12

Det Som Ingen Hör

Det finns ett skrik i natten som ingen någonsin hör. Han stannar i rummet, fastnar i väven, dör i kudden. Men det finns. Och jag vet – för det är mitt.
Kopierat till urklipp!

Deja una respuesta

Tu dirección de correo electrónico no será publicada. Los campos obligatorios están marcados con *