Fornnordisk Dikt

Fornnordisk Dikt – Uråldriga Röster Från Nordens Mytiska Tid
🪓
🌌
🛡️
🌿
⚔️
🌨️
📜
🧝‍♂️

Fornnordisk dikt är en samling episka, visdomsfyllda och mystiska texter inspirerade av Nordens forntida traditioner, gudar och hjältar.

Här möter du dikter som hämtar kraft från Eddan, sagorna och runornas värld. Verser fyllda av hederskodex, naturens makter, kosmiska strider och andlig kunskap.

I denna samling finns poesi som bär historiens ekon – att läsa med andakt, respekt och nyfikenhet inför det som en gång var, men fortfarande talar till oss i dag.

1

Ristad i Sten

Ristad i sten är minnenas sång, skrivna med blod, i evighet lång. Gudarna hörde vår ed under måne, och valkyrior svävar med skuggornas dåne.
2

Urdarbrunnen

Vid världens rötter flyter brunnen, där öden vävs av nornors händer. Stjärnor föds i tystnadens stund, och livets tråd binds samman i länder. Vi är skuggor i deras väv, men ändå bär vi kraftens arv.
3

Asarnas Dom

Högt satt Oden i Hlidskjalf, blicken i världen, vis och vild. Tor smidde blixten i vredens smedja, och Loke log, med eld i sin bild. Världar svajar där makten bor, och människan darrar för gudars ord.
4

Runor i Regn

Runor i regn på trädens bark, gamla visdomar, stumma och stark. De sjunger om släkten, om svärd och sång, om vinterns hunger och sommarns gång. I runans form finns tystnadens makt – en visdom som väntar på att bli sagt.
5

Frostnatt

Frosten bet i min kind när jag gick över fjället. Ett ulv ylade i skymningen och min skugga försvann i snön. Men jag fruktade ej. Ty Frejs svärd var med mig, och vinden bar mina fäders namn.
6

Völvans Varning

Jag såg i lågornas sken – ragnarök föddes av lögnens skörd. Sönerna sviker och mödrar gråter, världens träd skälver inför domens ord. Lyssna till völvan, för hon bär morgondagens röst – och allt hon säger står redan skrivet i rökens rötter.
7

Blod på Skölden

Blod på skölden, storm i bröstet. Hammaren sjöng, och svärdets rost färgar jorden röd. Jag föll ej som en tiggare, utan reste mig som en gud.
8

Runsvärdets Sång

Smitt av eld, ristad i tro, bar jag runor på bladets rygg. När mörkret kom och landet skälvde, sjöng jag blodets sång och vek ej för dödens dygn.
9

Yggdrasils Röst

Trädet talar i tystnad, grenar viskar genom vind. Från rötterna till himlens höjd bär det världars band och minnen. Oden hängde där i nio nätter, för att förstå – att allt liv kräver offer.
10

Helheims Port

Djupt där misten bor, bakom världens sista ljus, ligger Helheims port, där själars suckar fryser till is. Där dömer Hel utan hat, och ingen återvänder. Där min röst försvann – och mitt namn förlorades.
11

Drakars Tid

Drakar sov under fjällets hjärta, eld i bröstet, rost i ben. När världar brast och havet reste sig, vaknade deras vrede igen. De talade i stormar, och brände kungars namn – för den som bär makt glömmer ofta runans varning.
12

Saga Slutar Aldrig

Vi föds med hammaren i hand, och hjärtat fullt av eld. Vi går i fäders fotspår, över snö och aska och stål. Men sagan slutar aldrig – för varje krigare som faller, reser sig en ny med sången i bröstet och en dröm ristad i ben.
Kopierat till urklipp!

Deja una respuesta

Tu dirección de correo electrónico no será publicada. Los campos obligatorios están marcados con *