Keltisk Diktare
🍀
🌿
🌕
🌀
🧚
🔥
🌊
🌲
Keltisk dikt är en samling mystiska, naturinspirerade och själfulla texter som förmedlar tidlös visdom och vördnad inför livets cykler.
Här finner du poesi som lyssnar till skogens röst, havets viskningar och stjärnornas sång. Orden bär ekon från forntida världar, där människan levde i samklang med naturen och andevärlden.
Denna samling erbjuder poetiska betraktelser över själens resa, över elementen och evigheten – en väg till inre ro och förståelse.
1
Skogens Röst
Under ekens valv, där mossan viskar,
hörs en röst som bär på uråldrig sång.
Den leder mig, stilla, dit drömmar blommar –
till själens källa, där jag hör hemma.
2
Morgon över Dimmiga Fält
Grå slöjor dansar över jordens hud,
solens första stråle kysser stenen.
Jag går barfota mot dagen,
i tyst vördnad för det levande alltet.
3
Tre Hjärtans Eld
Träd, sten, och vatten – tre hjärtan i låga,
förenade i evig dans.
I deras rytm finner själen sin ro,
och anden sitt hem i natten blå.
4
Stjärnstoft
Vi är stoft av stjärnor,
viskningar från urtidens flamma.
I våra ådror rinner galaxens minnen,
och i vår blick brinner evigheten.
5
Runornas Väg
Jag ristar med tanke,
och låter orden vandra
över bark, över ben, över tid.
Runorna minns det vi glömde.
6
Havets Sång
Havets andetag drar mig hemåt,
genom tid, genom salt.
Jag följer vågens visdom,
till drömmar födda i skum och storm.
7
Själsbro
Mellan världar vandrar jag,
över själsbroar byggda av hopp.
Mitt hjärta ett fyrtorn,
för dem som gått vilse i dimman.
8
Grön Eld
Elden brinner i lövens grönska,
och viskar om livets början.
I aska spirar en ny sång,
född av jord, vind och mod.
9
Vindens Ättling
Jag är son av storm,
dotter av viskande vind.
Mitt blod bär skyarnas sånger,
och i tystnaden är jag fri.
10
Nattens Förbund
När stjärnorna lyser som runor i skyn,
går jag tyst in i nattens förbund.
Där drömmar vaknar och visdom rör sig
i skuggors smekning mot mitt hjärta.
11
Tidens Klocka
Tick tack går ekens klocka,
ringar i träden rör vid århundraden.
Min ande följer trädets hjärtslag,
och jag vet – jag är evig, om än förgänglig.
12
Eldfågelns Sista Sång
Ur askan reste hon sin sång,
ett eko av eld och saknad.
Men i lågans famn fann hon frid,
och världen glömde aldrig hennes glöd.
Kopierat till urklipp!